I hennes små skor.

Oh vad hon är fin, i nya håret - hoppas alla dem får känna så här...
En gång trodde också jag, att jag kunde klara mig ensam.

Försöker memorera allt du säger - jag vill ju vara den-
som lyssnar på allting som du håller kär...

Känner du den kraft som jag vill ge dig!? Vi bygger en värld att älska i...
Kom elden, vinden, ropet, rymden - vi är hjältar nu!

I hennes små skor fick vi båda leva, min älskling och jag!
Det var i väntan på - att vår kärlek skulle gro!

Tumblr_ldbq3bwvwu1qc622lo1_500_large

Säger det igen- Armand Mirpour. Han kan!  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0